Blogg

Att läsa opinionsmätningar

Det kan te sig som en enkel sak att läsa opinionsmätningar, så varför ens fundera på saken? Jo, opinionsmätningar tenderar att få en auktoritet och cirkulering i medier vilket gör att frågan är relevant. Oftast tenderar rapporteringen om opinionsmätningar att behandla alla opinionsmätningar likvärdigt, trots att de (1) inte rekryterar sitt urval med likvärdiga metoderFortsätt läsa ”Att läsa opinionsmätningar”

Finnar och troll i filmen Gräns

Filmen Gräns är baserad på John Ajvide Lindqvists novell med samma namn. Den kretsar kring karaktären Tina som arbetar på en gränskontroll. Berättelsen väver samman svensk mytologi kring troll tillsammans med folkhemmets mörkare sidor: ”Människorna som inte trodde på troll. Och hittade de några låste de in dem på mentalanstalt, opererade bort deras svansar, steriliseradeFortsätt läsa ”Finnar och troll i filmen Gräns”

Corona-pandemins effekt på minoritetspolitiken

I dagarna kom den årliga uppföljningsrapporten om minoritetspolitiken riktad till de fem nationella minoriteterna. [Länk] Den berör år 2020 och inte helt oväntat återfinns ett större kapitel i rapporten som fokuserar på Corona-pandemins effekt på arbetet med de nationella minoriteterna. Något som har uppmärksammats under 2020 är bristen på information på olika minoritetsspråk, och dåFortsätt läsa ”Corona-pandemins effekt på minoritetspolitiken”

Historiebruk och diskursen om minoritetsspråken

Hur ser den dominanta historieskrivningen ut gällande minoritetsspråken i Sverige? Frågan kan tänkas sig trivial, men då jag läst genom flertalet forskningsinlägg och tidningsartiklar i frågan de senaste åren har frågan legat i bakgrunden hela tiden. Det finns en del tendenser kring historieskrivningen om minoritetsspråken i Sverige som knyter an till dominanta diskurser om SverigeFortsätt läsa ”Historiebruk och diskursen om minoritetsspråken”

Att visualisera sverigefinskhet: Kid Svensk och Svinalängorna

Andelen spelfilmer som behandlar sverigefinnar är tämligen låg till antalet beroende hur man räknar. Sedan år 2000 är de filmer som handlar om sverigefinnar, och i synnerhet den unga generationens perspektiv, två till antalet: Kid Svensk och Svinalängorna. Skillnaden mellan dessa filmer är dock slående, och jag kommer att behandla här hur de skiljer sigFortsätt läsa ”Att visualisera sverigefinskhet: Kid Svensk och Svinalängorna”

Kan svenska majoritetssamhället hantera sin historia?

Den 7 Mars 2021 publicerade SVT en dokumentär i tre delar vid namn ”då var jag en lägre ras” som behandlar övergreppen som svenska staten begått gentemot tornedalingar. Bland annat tas försvenskningprocessen och arbetsstugorna upp samt de rasbiologiska undersökningarna som skedde under 1900-talets första hälft. Dokumentären kan ses som en del av Sannings- och försoningskommissionensFortsätt läsa ”Kan svenska majoritetssamhället hantera sin historia?”

Kännedom och attityder till nationella minoriteter 2020

Rätt nyligen publicerades en rapport som mäter majoritetsbefolkningens kännedom om och attityder till de fem nationella minoriteterna (samer, sverigefinnar, romer, judar, tornedalingar) i Sverige. [LÄNK] Studien är den tredje som publiceras och tidigare studier har gjorts 2010 och 2015 i syfte att kartlägga majoritetsbefolkningens kunskaper och attityder.  Jag har tidigare på bloggen skrivit om politikersFortsätt läsa ”Kännedom och attityder till nationella minoriteter 2020”

Aspenströms flinka finska kvinnor

”Vad flinka och friska finskorna är!” Utbrister poeten Werner Aspenström i en av sina sista dikter som skrevs under hans sjukdom 1996. Dikten där han skriver om dessa ”flinka och friska” finskor är dikten längtan, publicerad i diktverket Israpport från 1997. Dikten lyder till fullo såhär: Nymånen speglar sig i jordens gölar. En nattsköterska lutarFortsätt läsa ”Aspenströms flinka finska kvinnor”

Identitetspolitik som begrepp 2019-2020

Vad menas egentligen med ett begrepp som identitetspolitik? Frågan återkommer ständigt till mig då jag under 2010-talet ofta läst eller hört begreppet användas om den ena eller andra sociala eller politiska rörelsen i vår samtid. Som den sammanslagning begreppet är utav orden identitet och politik, kan det för en etnolog som lärt sig att användaFortsätt läsa ”Identitetspolitik som begrepp 2019-2020”

Från rasfrämling till brodersfolk – När Finlands sak blev Sveriges

Det svenska samhällets syn på finnarna har, som jag många gånger innan påpekat, gått från att se dem som en del av Sverige till en rasfrämling till att idag se dem som en del av en nordisk gemenskap. Dessa förskjutningar är intressanta, då de sker under en period på 200 år. 1800-talet inleds med attFortsätt läsa ”Från rasfrämling till brodersfolk – När Finlands sak blev Sveriges”

o(upp)kopplad

Under mina studier på Medie och kommunikationsvetenskapen vid Södertörns Högskola bestod en av kurserna kring vardagslivet och medierna. Det var den första kursen som jag introducerades till den etnografiska metoden, men det fanns samtidigt en viss stelhet i perspektivet kring vad som var vardag och hur vardagen påverkas av medier, ja, teknologi överhuvudtaget. Inom MKVFortsätt läsa ”o(upp)kopplad”

Begreppen rashygien och eugenik i svenska uppslagsverk

I svenska akademiens ordlista över svenska språket från 2006 kan den nyfikne läsaren slå upp ordet ”Eugenik” och få följande beskrivning: ”idén att förbättra människan genom biologisk förädling.” Beskrivningen är kortfattad, som sig bör i en ordlista, men det ställer samtidigt en hel del frågor kring historiebruk och uppslagsverk. Är det så att en vissFortsätt läsa ”Begreppen rashygien och eugenik i svenska uppslagsverk”

Den sverigefinska litteraturen och kollektivt minne

Vad kan sägas vara den typiska sverigefinska litteraturen? De flesta tänker nog i första hand Susanna Alakoskis Svinalängorna, i andra hand kanske de tänker Eija Hetekivi Olssons Ingenbarnsland, eller så kanske de tänker på Hannu Ylitalos boktrilogi om invandrare i Sverige. Dessa exempel kan sägas ha gemensamt att de utmanar relationen mellan svenskt och finskt,Fortsätt läsa ”Den sverigefinska litteraturen och kollektivt minne”

Några anmärkningar kring samarbeten i partipolitiken

År 2022 är det val i Sverige, men redan nu börjar frågan kring vem som kommer att styra efter valet diskuteras i media. Partiledarna frågas ut om vilka de vill samarbeta med och vad de tror är möjligt efter nästa val. Mandatperioden 2018-2022 verkar överlag ha upplevts som en turbulent tid för merparten av svenskarna,Fortsätt läsa ”Några anmärkningar kring samarbeten i partipolitiken”

Krympande män: Bukowski och Mrozek

Två Författare: Charles Bukowski och Slawomir Mrozek. Två länder: USA och Polen. Två kontinenter: Amerika och Europa. Två novellsamlingar: Smutstvätt, utgiven i USA 1972 och Beska humoresker som utkom på svenska 1984. Men en sak har de gemensamt i en novell vardera: krympande män. Om detta gemensamma tema kommer följande text att handla om. InledningsvisFortsätt läsa ”Krympande män: Bukowski och Mrozek”

Mellan begrepp och beskrivningar

Vilka begrepp ska en forskare använda? Det är en grundläggande fråga som alla forskare blir tvungna att fundera på vid olika tillfällen under sina liv. Fokuset på begreppen tenderar dock att bli en nästintill närsynt granskning av helhetens betydelse, eftersom begreppen inte bara sin egen etymologiska historia (förändring i tid) utan även sin relationella betydelseFortsätt läsa ”Mellan begrepp och beskrivningar”

Mariestads kommun och den nationella minoritetspolitiken

Den 15e December fick Mariestads kommun besked från regeringen att man ”inte får träda ur det finskspråkiga förvaltningsområdet.” [länk] Enligt Sveriges radio, som rapporterade om beslutet, inledde man processen att träde ur som förvaltningsområde för finska redan hösten 2018 ”då kommunstyrelsen fann det svårt att leva upp till minoritetslagen.” Enligt kulturminister Amanda Lind, som citerasFortsätt läsa ”Mariestads kommun och den nationella minoritetspolitiken”

Interaktionen mellan vita finnar och icke-vita svenskar i svensk film

I ett tidigare blogginlägg gick jag igenom några exempel på hur finnar representeras i den så kallade icke-vita litteraturen i Sverige. [LÄNK] Här kommer jag att gå igenom ett relaterat tema, men förhåller mig till filmvärlden. Forskning som berört representation av den andre har ofta fokuserat exempel som främst rör relationen mellan vita svenskar ochFortsätt läsa ”Interaktionen mellan vita finnar och icke-vita svenskar i svensk film”

Läser in…

Något gick fel. Ladda om sidan och/eller försök igen.


Följ min blogg

Få nytt innehåll direkt till din inkorg.

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
<span>%d</span> bloggare gillar detta: